Jag vaknade för någon timme sen av en riktigt hemsk mardröm, usch. Hatar verkligen när mardrömmarna känns så verkliga att när man vaknar får man tänka till en extra gång och fundera på om det faktiskt är en dröm eller den riktiga verkligheten.

 

Nu när jag är sjuk sover jag inte alls särskilt bra. Har svårt att somna, drömmer skumma saker, vaknar till flera gånger under natten och vaknar ofta sjukt tidigt. Jag vet inte om det är för att jag har svårt att varva ner och slappna av. Eller så kan det vara för att jag inte får utlopp för min energi på dagarna. Jag är liksom van att gå ungefär 4 km varje dag och nu när jag inte får/orkar göra det så blir jag enormt rastlös.

 

Sånt är livet, ibland är det inte rättvist eller på topp men då måste man komma ihåg att ta allt med ett leende på läpparna för att saker ska bli bättre.